Allemansrätten är något av det som svenskar är mest stolta över. Men hur många vet egentligen vad allemansrätten innebär, och kanske framför allt: vad den inte är?

Allemansrätten brukar framställas som något helt unikt för Sverige, men det finns liknande bestämmelser i våra grannländer (dock ej i Danmark), samt i ytterligare några nordeuropeiska länder. Det som gör allemansrätten speciell är att den ger rätt att färdas över, och även att övernatta en natt på, privatägd mark. Något sådant är helt otänkbart i stora delar av världen.

Vad är allemansrätten?

Stätta i skogenAllemansrätten är ursprungligen ingen lag, utan en samling regler som framför allt baseras på sedvanerätt och motsatsvis tolkning av lagen. Det senare innebär i korthet att allt som inte är förbjudet i någon lag är tillåtet. Vissa prejudicerande domar har också haft betydelse för hur allemansrätten har utvecklats, men då denna typ av domar är ganska ovanliga i det svenska rättsystemet har de inte förändrat allemansrätten i särskilt stor utsträckning.

Allemansrätten är numera inskriven i den svenska grundlagen, närmare bestämt i regeringsformen. Det finns dock ett flertal missförstånd kring den, som inte är nya. Många förstår nämligen allemansrätten som en rätt för de som bor i närområdet, men den gäller för alla: för de som bor i en annan del av Sverige, för tyska turister och för utländska bärplockare. Ingen av dess har dock rätt att övernatta mer än en natt på någons mark, utan tillstånd från markägaren. Redan för ett sekel sedan rasade konflikter om allemansrätten. Sverige var då ett fattigt land och svenskarna var inte sena att reagera när det uppstod en stor efterfrågan på lingon.

För nära hundra år sedan bedrevs storskalig handel med bär. Både svenska och tyska bäruppköpare köpte stora mängder lingon för den tyska marknaden och det talades om att bärexporten skulle kunna generera större värden än timmer.

När järnvägarna byggts ut blev det möjligt att nå tidigare isolerade bygder och människor från andra delar av landet såg chansen att tjäna pengar på bärplockning. De lokalbefolkningar som ”drabbades” av utsocknes bärplockare var måttligt entusiastiska.

  • Delade meningar om vargjakten
    Delade meningar om vargjakten
    Att jaga varg eller ej, det har varit frågan i Sverige under många år.
  • Hotad vargskytt lever med oro
    Hotad vargskytt lever med oro
    Nyårsafton 2017 sköt eftersöksjägaren Mattias Heed en varg på uppdrag av polisen, något som fått konsekvenser han aldrig hade anat
  • Skydds- och licensjakt på fridlyst varg
    Skydds- och licensjakt på fridlyst varg
    Oavsett vad folk tycker så finns det lagar i Sverige som reglerar hur den strikta jakten på vargar får se ut.